En form av återhämtning är att aktivera sina kulturella känslospröt. Att t ex gå på bio en kväll eller teater mitt i veckan. Det är synd att det ofta - för min egen del då - är förenat med ett visst mått ansträngning. Jag måste för det mesta piska mig själv till att komma iväg och ofta vinner den trötta, uppgivna Halena: "Nä, jag är helt slut efter jobbet idag, jag tar det en annan dag/hoppar över denna konsert."
Ikväll har jag i alla fall lovat fadern att bevaka en av de evenemang han arrangerat i Kammarmusikföreningen. Det är en "Musikalisk salong - en romantisk resa i 1800-talet med musik av Clara och Robert Schumann". Både musik och recitation vankas ikväll.
Jag hade en mindre kamp med mitt sämre, lata jag, tidigare idag. "Jamen, jag kan ju närvara HALVA konserten, så blir det inte så sent..?" Men nu har mitt bättre jag vunnit kampen. Självklart kommer jag att njuta av hela evenemanget. Det är just det som är grejen: även om jag måste strida med mig själv för att komma iväg, så vet jag ju att jag kommer att få igen mångfalt i glädje och inspiration.
Det där känner man allt igen! Fast du är MYCKET duktigare än jag på att verkligen ta dig för och komma i väg på de där kulturevenemangen. Inte för att det förekommer särskilt mycket i den vägen i Tierp men det finns ju lite i Lärdomsstaden och Huvudstaden är bara en timme härifrån.
SvaraRadera