Försvunna dagar

Jahapp. Där passerade två komplett improduktiva dagar av mitt liv! Känns ungefär som att ha biljett till Skellefteå AIK-match och inte gå dit... Två hela dygn i dimman, med värk och en kroppstemperatur på ca 39 graders. MYCKET långsamt börjar nu febern gå ned och jag kan för första gången denna vecka kolla mailen och läsa familjebloggarna. Jag har inte kunnat läsa en bok en gång! Huvvaligen vad jag tyckt synd om mig själv! Fördelen med denna time out kan väl möjligen sägas vara att jag fått återvända till P1-landet, en plats där jag befann mig nästan dagligen i många år, men ej på senaste tiden då jag arbetar dagtid. Och om inte annat så får jag en rejäl lektion i tålamod. Det frestar på, att ligga nerbäddad i drygt 2 dygn. Jo, det kan låta tokigt, men dels klarar ryggen endast ett visst mått horisontalläge och så är det ju det där med inspirationen, som faller på en, oavsett hur kroppen mår, men utan att man kan göra något, få utlopp för den eller ens knåpa ned något på en skrynklig bit papper (jo, jag prövade, men kan idag inte tyda kråkfötterna!). Summa summarum är att det förstås är nyttigt att göra absolut ingenting! Fast helt icke-aktiv har jag ändå inte varit: hostan har gett ordentlig träning för magmusklerna! ...Fast nu får jag visst vila lite igen...!