
Jo, jag vet att de finns mitt ibland oss och de är fler än vi kan ana, men det är sällan vi får chansen att njuta av en riktig musikant. Jag hade förmånen i tisdags afton. Han släntrade in med sin gitarr på den nya Taubescenen på Liseberg på slaget sju. Regnet som strilat en kvart upphörde genast som på beställning eller av respekt. Ett enastående gig. Improviserat, varmt, lärorikt och fullständigt anspråkslöst. Min far skulle, om han varit där, gny av obekvämlighet och påstå att den mänskan inte kan ta en ton, men jag vet med bestämdhet att Stefan Sundström kan sjunga. Och han gör det med den äran. Han sjunger så att varje åhörare känner att han talar var och en personligen. Jag kan inte påminna mig att jag känner till någon som sjunger och gestaltar med ett större uttryck än just denne trubadur. Jag hoppas på många fler möten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar