En liten sjö i Prags utkant. Efter en flera timmar lång svettig promenad upp och ner i vilda vackra Divoka Sarka, i försommarvärme på själva Valborgsmäss 2010 (för övrigt min kära systers födelsedag), fann jag stillheten själv här. Yrvakna humlor surrade, fåglar kvittrade glatt, vattnet stilla ingen vind. Här upplevde jag en stunds sann Lycka. Äntligen hade jag genomfört det jag längtat efter i fem år. Nu kommer jag strax att återvända till Den Gyllene Stadens gator och kvarter.
Vyn vid Vysehrad kan upplevas i alla väderstreck. Kom solsken, kom regn, jag kommer att vara där. Vida Väntan, långa Längtan. Ett måste. Ett fång dagar inte borta från vardagen utan Hemma hos en ytterligare verklighet. Närmare närvaro.
Jättefina bilder. Har du några nya som du kan visa upp. undrar fröken nyfiken!! :)
SvaraRadera