Under en kort period i min ungdom drömde jag om att bli geolog. Det var antagligen efter resan till Tromsö, någon gång i tidigt 70-tal. Familjen åkte buss tillsammans med andra läkarfamiljer, förmodligen till någon slags konferens. I samband med en övernattning nära Treriksröset hittade jag vid en forsbrink en vacker sten; vitskimrande med ena flata sidan täckt av ett lager svartblänkande spat. Den tog jag med mig hem.
Jag ville lära mig allt om sten; vilka som är vilka; deras vetenskapliga namn; hur de kommit till & vad de består av; var man kan hitta repektive stenart...
Någon geologkarriär tog aldrig fart, men den vita stenen har jag kvar. Många, många år efter Treriksröse-fyndet upptäckte jag att i den vita skönheten fanns inbäddat äkta, rödsvarta granater!
Den är allt bra vacker den där stenen!
SvaraRaderaOch stenar HAR en själ.
Och dom har ett syfte - varenda en av dom.