Livet är en märklig resa, eller hur? Det slog mig just att jag trivs rätt bra med att omständigheter förändras, t o m och kanske i synnerhet sådana jag inte har kontroll över själv. Ty ibland blir man lat. Man vet vad man har men inte vad man får och därför gör man inte självmant några förändringar. Men när mattan under ens fötter plötsligt dras undan, faller man och säger "aj som fan!". Tricket är att resa sig igen, borsta av sig eventuellt skräp, ta ett djupt andetag och ta det första steget utanför den mjuka ytan man vant sig vid samt att hålla huvudet högt, vara stolt över det som varit men se framåt; vad finns bortom hörnet? Det som finns bortom hörnet, det där man ännu inte vet något om, kan visa sig vara... något alldeles underbart. "What's going to happen? Something wonderful!" är ett citat ur 2001: a Space Oddessey, en film jag alltid gillat.
Dessa tankar apropå beskedet om att min tjänst i företaget jag jobbat för i drygt 20 år, upphör med 1 januari 2009. Jag måste helt enkelt börja planera för en helt annan framtid än den jag såg för ett par veckor sedan. Efter den första chockerande nyheten om hur hårt slaget blev för just min/vår arbetsplats, känner jag nu en spirande nyfikenhet, trots det inte alltför smickrande arbetsmarknadsläget. Det kan låta som en klyscha, men sanningen är, att tak över huvudet, mat på bordet samt goda vänner man älskar och som älskar en, är allt man behöver .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar