Sjukhusvärlden

Jag fascineras av sjukhusvärlden. Den är en egen värld inom den stora stora världen. I den stad där jag bor finns en rejält stor sjukhusvärld, där det till och med går små bussar mellan alla husen, komplexen, avdelningarna. Man går lätt vilse. Men det finns oftast någon man kan fråga. Det är hyfsat lätt att skilja sjukhuspersonal från patienter och besökande.
När man befinner sig i denna värld - oavsett om man är inlagd, besökande patient eller besökare TILL patient - känner man sig omsluten av trygghet samtidigt som nya lukter och obekanta omgivningar omger en. När jag äntligen idag fick komma till specialisten, allergologen, hade jag tur. Två "kandidater" - jag antar att de är AT-läkare -ville vara med på mitt besök. Därigenom blev det så många fler frågor som skulle besvaras och är det något som känns bra när man genomgår en åkomma som man ännu inte har en aning om hur den ska behandlas, så är det just när någon ställer frågor. Man får svara och svara och svara och lägga till och dra ifrån. Små blinkande glödlampor dyker upp i huvudet: Aha! Det var därför! Och ibland får man även en rejäl och trovärdig förklaring till ditten eller datten. Dagens session gav vid handen att jag själv är på rätt spår. Jag har hunnit med en del egenforskning fram till nu, eftersom detta pågått i drygt 2½ månad. Det känns skönt att jag nu inte är ensam. Återbesök väntar, någon håller ögonen på mig.