Väntan

Efter kvällsmålsflykten sitter de och hukar i skymningen. På regnblöta hustak väntar de. På vad kan man undra. Natten? Jag befinner mig åter i Saltgruvan, i Grottekvarnen och det är mörkt där inne. När jag vistas där kan jag blott ana en strimma ljus och föreställa mig hur det känns att komma ut. Jag stretar, jag bär och tar ansvar, men när jag kommer ut från mitt Sisyfos-ok når mig leendet. Jag blir varse skyar, kvällsljus och lätta droppar, på min promenad genom staden. Dofter från hav och helgedomar, de platser där frihet råder. Det doftar Längtan och Otvungenhet.