Min livgivande ledighet avslutades med ett besök på en kyrkogård i stadens västra utkanter vidpass klockan halv nio på söndag kväll. Det är en viloplats för många själar, stor nog att gå vilse i, men nattens molnighet samt ett då & då skymtande månsken gjorde promenaden trygg och säker. Magi. Alla dessa tusentals flämtande ljuslågor i mörkret...Vid Minneslunden var det trångt bland lyktorna, de stod sida vid sida och värmen från alla tankar och omtänksamhet kändes på långt håll. Här samlas vi alla som saknar någon eller några som inte längre finns med oss i fysisk gestalt, men som vi håller nära oss, nära hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar