I lägenheten till vänster om dörren på nedre botten bodde min far i många år. Det var en ynnest att få ha honom i Haga, bara ett stenkast från berget jag bor på. Att ha möjligheten att besöka honom, i princip när som helst, kändes tryggt och jag kände mig alltid lite stolt när jag kom in på den gamla innergården och steg in i farstun. Haga Nygata utanför är ett turiststråk och det är inte alla förunnat att ens få se en av gårdarna i de gamla kvarteren.
Nu har han flyttat därifrån, till annan ort. Sorgligt men begripligt och hemmet i Haga är ett minne blott. Det är många minnen! Många härliga stunder med gofika och förtroliga samtal, mängder av fantastiskt god mat har här avnjutits, månget gott vin och trevliga sammankomster. Tack pappa! Och må du trivas i på din nya boplats!
Ledsamt men ändå, som du skriver, fyllt med fina minnen från gågna tider. Å fy vad fint Göteborg är./Sus
SvaraRaderaJo, nog är det lite sorgligt att en epok är slut. Men så är det ju. Nya äventyr tar sin början i stället!/Mia
SvaraRadera